Lucka nummer 4
Av: Per Danielsson
Midvinternattens köld är hård
Stjärnorna gnistra och glimma.
Eleverna har festat på fridhems gård
Hårt under midnattstimma.
Vaktis vandrar sin tysta ban
Och snön lyser vit på lamor och barn
Snön lyser vit på taken
Endast Gullan i receptionen är vaken
Resumé: Gabriel ligger fortfarande nedfrusen. Simone har fått vitt skäggstubb. Nötallergikern och filmaren Tim fick en mandel i soppan och flydde i panik. Robban upptäckte att maten han lagar börjat smaksättas med julkryddor. Gunilla är inbjuden till en dejt i Teckomatorp med den mystiske J. Bock. Till hennes förfäran är hela hennes garderob utbytt till endast slitna tomteluvor. Allting börjar lukta glögg och julen närmar sig med stormande steg.
Tim rusade frustande mot Apoteket för att handla ny medicin. Hans steg klampade tyngre och tyngre för varje meter. Han hann med nöd och näppe över den stora vägen innan han fick blackout. Tim kollapsar, utan sin egen vetskap, i botten av trappan till Bowlinghallen. Hans näsa har hunnit bli röd och horn har börjat växa ur hans panna. Hans händer förvandlas sakta till hovar och en liten, liten svans har börjat ta sin form vid hans rumpa. Tim vaknade och märkte att han var på väg att förvandlas till ren.
Samtidigt steg Gunilla ut i vinterkylan med nervositeten som sällskap. Hon ställer sig vid busshållplatsen, klockan är precis 14:40. Precis i tid innan buss 230 stannar vid Brandmannagatan.
”Hoppas att han tycker om röda luvor,” tänkte hon och grävde efter sitt läppstift i handväskan.
När hon strök på läppstiftet smakade hon polkagris. Smaken försvann inte och tycktes sitta på hennes läppar. Hon tog en titt på läppstiftet och såg till sin förvåning att det förvandlats till en polkagriskäpp. Hon släppte polkagriskäppen i skräck och tog upp en liten, liten spegel. När hon tittade sig i den såg hon att hennes läppar var vit- och rödrandiga. Samtidigt anlände bussen och det fanns nu ingen återvändo för Gunillas dejt med herr J. Bock.
Gunilla sätter sig långt bak i bussen och tittar ut över de ödsliga och igenfrostade åkermarkerna. Plötsligt ser hon hur en påklädd ren med röd mule springer bredvid bussen. Gunilla blinkade, kliade i sina ögon och tittade igen. Hon hade svårt att tro det var sant.
”Hur i hela friden? Är det där en påklädd ren? Nej, jag tror jag blir galen. Först tomteluvorna och nu detta.” sa hon tyst för sig själv och kände en svag doft av glögg.
Gunilla anlände till Teckomatorp och klockan var prick 14:52. Hon visste att det bara fanns ett fik i Teckomatorp. ”Traktens Mat”, precis vid stationen, bara några tiotal meter från busshållplatsen. Hon gick mot dörren och kände hur nervositeten växte. Hon stannade till en stund för att ta ett djupt andetag.
Hon tog tag i handtaget till fiket. Dörren öppnades inte och såg öppettiderna. Skylten sa att fiket bara var öppet till klockan 14:00. En katastrof för hela dejten. Det fanns inget annat fik i Teckomatorp och efter tjugo minuter ute i kylan bestämde sig Gunilla för att ta bussen tillbaka till Svalöv då hon inte sett skymten av sin dejt. Hon försökte ta av sig den fåniga luvan men satt som klister på hennes huvud.
På kvällen låg Tim i sin säng i sitt rum på Nordhem Brun. Han hade till viss del blivit människa igen, men hade fortfarande stora horn i pannan, hårig kropp och en röd näsa.
