julmysteriet

Midvinternattens köld är hård

Stjärnorna gnistra och glimma.

Eleverna har festat på fridhems gård

Hårt under midnattstimma.

Vaktis vandrar sin tysta ban

Och snön lyser vit på lamor och barn

Snön lyser vit på taken

Endast Gullan i receptionen är vaken

Resumé: Robban upptäckte efterverkningarna av vad han misstänker är ett otillåtet glöggparty i köket, och efter en hård natt av festande hittades den unga teatereleven Gabriel, halvt vid liv utanför västhem. Ingen vet vad som har hänt med honom, och i väntan på att han ska tina upp fortsätter skoldagen som vanligt i det lilla Svalöv.

Skrivareleven Suzanne B stod på avstånd och såg den lilla samlingen människor som släpade bort den svartklädda mannen till vårdcentralen. Hon rättade till sin svarta basker, pillade på sin svarta snedlugg. Hon tog ett bloss på sin cigarett, slängde den lilla fimp som var kvar, trampade på den med sina svarta kängor trots att den hade fräst till när den träffade marken. ”Herregud” tänkte hon, tog upp sitt svarta anteckningsblock och skrev ner vad hon såg. Detta kunde bli en fantastisk inledning till en novell.

Hon hade precis hämtat sin kopp med kaffe i skolcafeterian och var på väg att tända en cigarett till när HSF-eleven Simone kom fram till henne, blossande röd om kinderna efter den korta promenaden från Kvarngatan. Suzanne B tittade på henne under lugg, tog ett till bloss på cigaretten och nickade mot henne. Simone ställde sig bredvid henne, nickade tillbaka.

- Har du hört vad som har hänt? Folk pratar om nån teatrare som är typ död, vad är grejen med det?

Suzanne blåste ut röken extra långsamt, och skakade på huvudet.

- Jag har inte tid med sådana petitesser i mitt ångestfyllda skapande. Jag har annat att tänka på.

Simone tittade på henne, visste inte riktigt vad hon skulle svara. Så tog hon beslutet att ta sig in i skolan, där det åtminstone var varmt.

Robban stod i köket och kliade sig i huvudet. Vartenda fönster stod öppet, och ändå växte sig doften av glögg bara starkare och starkare. Han hade sagt till vaktmästaren att ta sig en titt på ventilationssystemet, men hade uppenbarligen inte fått något resultat på den fronten. Laila stod och hivade in smutsig disk och ut ren disk ur diskmaskinen och svor högljutt på danska. Alla i bespisningspersonalen verkade bli irriterade av glögglukten. Robban bestämde sig för att ta saken i egna händer. Han skulle skriva ett argt meddelande på tavlan i korridoren. Så han gick och tog en whiteboardpenna och skrev med stora, svarta, bokstäver ”Man får INTE ha glöggparty i köket. Speciellt INTE efter skoltid.” och undertecknade ”Köket”.

Samtidigt, inne på unisextoaletten står Simone och fotoeleven David och diskuterar morgonens bravader.

– Jag tog en massa bilder på honom. Du skulle ha sett, helt stelfrusen var han, sade David och nickade, mer åt sig själv än åt Simone. Han kan ha legat där hela natten, ingen vet.

Simones studerade sitt eget ansikte i spegeln. Det hade kliat hela natten, och hon var orolig för att hennes eksem hade kommit tillbaka.

– Gud vad hemskt. Helt galet. Är jag röd i ansiktet?

David kastade en snabb blick på henne, skakade på huvudet och fortsatte titta på sina bilder på den digitala systemkameran. Simone lutade sig närmare spegeln, hon kände hur det stack på en punkt på hennes haka. När hon tittade riktigt noga tyckte hon sig se hur ett vitt hårstrå hade vuxit ut. Hon tog upp sin sminkväska och drog ut hårstrået med en pincett. Till hennes förskräckelse upptäckte hon ett till. Hon drog ut det också, och då växte ett nytt fram. Hon stirrade på sig själv i spegeln medan ett vitt, tunt lager med hår växte ut från hennes haka. Hon skrek, vände sig mot David som tog en bild med blixt som bländade henne.

I receptionen satt Gullan med en nyhämtad kopp kaffe. Klockan var kvart i elva, och det var över fyra timmar sedan den mystiska mannen hade gjort en statusuppdatering. Hon var nyfiken, ville veta vad han gjorde. Hon hade tryckt på uppdateringsknappen säkert tjugo gånger, när en ny statusuppdatering på hennes logg kom upp. Precis som senast klickade hon ”gilla” och skrev en lång kommentar. Nu var det bara att vänta på svar.